Scilla blir inte riktigt bra i sin kota, först läkte det snabbt, så det nästan kändes onödigt att åka till kliniken, det var ju inte något allvarligt fel, men hon stukar upp den hela tiden. Så fort hon är på banan, så vrickar hon till den o markerar, trots hon varit ohalt en timme tidigare. Känns som man inte kan göra något annat än att låta henne gå i hagen o gå eller rida korta promenader. Går hon i sjukrutorna far hon omkring mer o runt runt vilket är värre än att hon rör sig lungt i hagen. Sådan jäkla otur:(
Mina killar är i Paris, jag saknar dem jättemycket, är inte van att vara ensam o är så sugen på att resa någonstans så det bara kryper i mig.
Denna sjukskrivning har inte gjort mig tät, men den har varit bra ur andra synpunkter, att inte stressa omkring har resulterat i att jag inte haft ont i huvudet på flera veckor! Så skönt! Så skönt att jag mår bättre i rygg o ben, känner dock av ryggen, varje dag, det hugger till, men det är så mycket bättre. Det är en skum känsla i benet, det bär inte som tidigare, undrar om det någonsin blir bra.
Jag unnar verkligen killarna en toppenresa, trots jag är lite Sotis, men jag tror de har jätteskönt tillsammans, ingen Helene som styr o ställer.