Det finns ingen som du och samtidigt som jag saknar dig så oerhört mycket, det gör ont i mig av saknad, så kom den dagen du försvann och jag är glad över att du haft ett lång och fint liv och fick dö på Gotland, efter bad och den sista du såg i livet var din älskade hustru, min mamma.
Hon saknar dig så mycket, hon tror inte hon klarar sig utan dig, vi ska ta hand om henne.
Sista sommaren var du piggare än någonsin, alla sa det, det kom så otippat att du lämnade oss så hastigt. Jag kan fortfarande inte förstå att du inte finns i livet, men jag vet att du finns på något sätt.
Träffar du alla som lämnat oss nu ? Farmor, Farfar, Ulla, Leif, Max ? Pompe, Hampus ?
Jag ska minnas dig som du var när jag var yngre, jag tror inte du är bekväm i att jag minns dig gammal, jag tror du vill bli ihågkommen som den snygga idrottskillen du var.
Jag är så sjukt jävla stolt över att just du är min pappa.
Jag har dig i mig, halva jag är du o det är så fin känsla !
Tror inte det finns någon som har något dumt att säga om dig ! Du var så omtyckt, så schysst kille.
Jag vill så gärna berätta en massa saker för dig, men det går inte längre, har varit på väg att maila, ringa, men mina tankar kretsar kring dig hela tiden.