Minne blott

Ett minne blott, men vilket fint minne min semester med Magnus. Jag kände mig så utvilad o glad.

Älskar att resa, älskar när man är på väg, starten i flygplanet, wow!! 

Nu är man hemma igen, det är också mysigt, mina älskade djur var så glada att vi kom hem. Märkte på Scilla att hon var så glad o pigg när jag red, svarade mig med en gnäggning när jag kom o skulle hämta henne i hagen.

Det har varit väldigt väldigt tråkigt på jobbet, ledningen har beslutat att stänga Piva avdelningar o tänkt att vi ska ha Piva platser på allmänpsyk. Helt oövertänkt, politikerna visste inte om det o pressen har informerat dem o oss anställda, man börjar ju fundera över om man ska vara kvar, blir så kränkt o ledsen för alla fina människor som jobbar på kliniken, känns inte som om vi är värda någonting.

Det tar mycket kraft o är irriterande. 

Tur man har en så underbar familj i sådana här lägen, kan mina barn se mig som en bältesläggare? De ser ju mig som syster Helene. 

Träffade finaste Elin på Stationscafe, alltid mysigt o träffa henne, lite orolig hon har för mycket o göra, lilla Fialotta.

Nu till nästa problem, ett rätt nice problem, spinning kl 11 eller gympa kl 10 ? Jag älskar ju att gå ut med hundarna på morgonen, äta en lång frukost, blir nog spinning 11. 

Sen får jag se om jag får sällskap av fina tjejerna på ridturen. Vi red o klättrade o tog tre galopper, jag Valdy o Xento o Elvira o Bob, det var mysigt. Så mysigt att man kan rida till kl 17.00 utan pannlampa!